Gluten… oj, vilket laddat ämne. Väldigt få livsmedel provocerar som gluten gör. Men personligen har jag aldrig tänkt särskilt mycket på det. Jag är medveten om att jag är lite väl förtjust i kanelbullar, men eftersom jag i princip aldrig äter vare sig pasta eller bröd har jag bara fortsatt med mina bullar. Ja, och så var det där med rågkusarna (de räknas väl inte som bröd..?)
Mitt arbete som LP instruktör har också format hur och vad jag äter. En av hörnstenarna inom LP är nämligen att påverka och balansera det komplexa samspelet mellan hjärna (tankar, sinnestillstånd, känslor, förnimmelser) och kropp. Idéen är att när du är i balans, både känslomässigt och kroppsligt, så kan du äta och dricka det mesta. Läs mer om LP.
”Gluten kan orsaka minskat blodflöde till hjärnan och därmed bidra till depression, ångest, försämrad inlärning och huvudvärk.”
Men ju mer jag lär mig om gluten desto mer undrar jag om vi alls borde äta det. Gluten kan vara en bidragande orsak till de hälsoproblem många lider av idag; håglöshet, nedstämdhet, sömnproblem, huvudvärk och migrän, hjärndimma, problem med mage/tarm, hyperaktivitet, demenssjukdomar, psoriasis, eksem, acne och andra hudproblem, irritation. Listan känns oändligt lång. Gluten kan till och med minska blodflödet till hjärnan och därmed bidra till depression, ångest, försämrad inlärning och huvudvärk!
”Men vi har ju ätit bröd och sånt hur länge som helst” säger du. Och det stämmer, delvis. Här i Norden har vi ätit vete de senaste 4 000 åren och i Mellanöstern har det odlats vete i närmare 10 000 år. Men problemet är att det vete vi äter idag inte har mycket gemensamt med vetet vi nordbor ätit de senaste 3 930 åren. Faktum är att dagens vete inte ens är samma vete som dina mor- och farföräldrar växte upp på för mellan 50 och 70 år sedan. Dagens vete är en för oss helt ny växt som har framställts dels för att ge högre avkastning, och dels för att vara smidigare att baka med. Därför innehåller det moderna vetet betydligt mer gluten. Och mer gluten betyder mer problem.
Om nu gluten bidrar till så många problem hur kommer det sig att vi äter mer av det än någonsin? Förklaringen är både spännande och skrämmande. Dels binder gluten på samma receptorer i vårt nervsystem som morfin. Med andra ord, gluten dämpar oro och gör att vi känner oss lugnare. Dessutom omvandlas livsmedel som innehåller mycket gluten (exempelvis vete, pasta, couscous, bulgur, råg och korn) till socker i våra kroppar, och socker har också en lugnande effekt i hjärnan. Både morfin och socker är ju dessutom beroendeframkallande.
Oavsett om spannmål skapar problem för just mig så gillar jag inte idéen att jag äter livsmedel som min kropp kanske är beroende av och förmodligen skulle må mycket bättre utan. Så jag tänker ta en gluten-paus. Testa att vara glutenfri i 8 veckor och se vad som händer. Kommer jag kanske att sova bättre, få mer energi och känna mig ännu lite gladare? Fortsättning följer.